EEG

Strax innan 10 var vi på plats på sjukhuset, en mössa full med elektroder i alla regnbågens färger sattes på hennes lilla huvud. Inga glada miner direkt, men det gick bra. Hon somnade i min famn och testerna gick att utföra, men svaren får vi inte förrän om ca 2 veckor .
 
 
 
Sen ringde det en kurator från vårdcentralen. På något sätt inkopplad i det hela nu. Pratades vid en lång stund, säkert minst 30-40 min, om eventuella lösningar. Samtalet avslutades med att hon berättade för mig att hon inte kunde hjälpa mig. Surprise?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Malla




RSS 2.0